Try, error & succed

Jag tänkte prata lite om vikten av att våga göra fel, att misslyckas på vägen, att hålla fast vid sin vision och testa sig fram tills man fått det resultat man önskar.

Hanna Turi är, förutom min bästa vän, en fantastisk musiker. Jag har fotat hennes artistbilder sedan hon startade sin resa som musiker. Eftersom vi känner varandra så väl och vi jobbat så himla mycket tillsammans kan det vara svårt att skapa nytt tillsammans. För vår del funkar det bäst med att alltid lägga förväntningarna på noll, för att sedan släppa kreativiteten lös. Det har alltid blivit bäst bilder på det sättet. 
Jag går igång väldigt mycket på skapandet i stunden, att inte veta om förutsättningarna och bara låta alla konstnärliga sinnen få jobba på högvarv. Jag gissar att det är därför jag älskar att fota bröllop så mycket, Jag rekar sällan miljöer innan bröllopsdagen, just för att jag älskar att jobba snabbtänkt i de förutsättningar som jag befinner mig i. 
Denna fotosession med Hanna Turi var en heldag tillsammans med bandet Good Harvest, där fokus var på att de skulle få nya pressbilder. Vi jobbade på samma sätt där, utan för mycket planering där vi gjorde stylingen på plats innan det var dags att gå ut och fotografera. Det enda jag hade att gå på var en känsla som fanns i mig. (Visar er ett utkast från fotograferingen med Good Harvest)

När vi fotade Hanna så fick jag en vision om att vira in henne i vårt lapptäcke vi tog med oss från Indien. Jag älskar dom snygga färgerna och eftersom Hanna själv är ett lapptäckes-proffs tänkte jag att det kunde passa fint. Hanna var inte helt pepp på idén när vi började fotograferingen och kände sig mest ful och obekväm. Jag tycket själv att det såg riktigt illa ut men höll fast vid att fortsätta på samma idé. Stylingen ser bara sjukt plojjig ut och Hannas skeptism lyser igenom ordentligt. Jag bytte optiken till mitt 70-200mm 2,8  och vi började närma oss det resultatet jag ville åt. Good Harvest-Hanna fick assistera och hålla upp ett torkat blad från ormbuske. Lite mer motljus och ett annatr uttryck på Hanna och vips så var vi prick i min vision. 
Det kan vara så himla viktigt att våga testa en idé, ändra vinkel, testa ett annat ljus, ett annat uttryck, eller en oväntad redigering om någonting inte känns helt rätt. Lika viktigt att våga släppa en idé som visar sig inte alls hålla i praktiken. 

 

Skärmavbild 2015-11-30 kl. 16.20.50.png
Ett utkast från fotograferingen med Good Harvest. Vi testade massvis med idéer som hade kunnat bli total pannkaka pga extrem klyschighet men som funkar riktigt bra tycker jag!

Ett utkast från fotograferingen med Good Harvest. Vi testade massvis med idéer som hade kunnat bli total pannkaka pga extrem klyschighet men som funkar riktigt bra tycker jag!

Jenny & Vlad

Jenny och Vlad bor i Linköping men bestämde sig för att ha bröllopet på Vlads hemmaplan i Lettland.
Min föreställning om Lettland ändrades så snart vi kommit till Jürmala, den gråa betong-känslan jag hade förställt mig var totalt fel. Jürmala är fantastiskt fint med mycket natur och är känt för sina fina stränder. Dagen innan passade vi såklart på att bada i dom härliga vågorna i havet. Jag som normalt är lite skraj för vågor var lycklig som ett barn!

Bröllopsdagen började väldigt stillsamt, Jenny & Vlad hade planerat smart genom att ha allting på hotellet, otroligt bekvämt eftersom många av gästerna dessutom var långväga från Sverige.
Det är en väldigt bra lösning för er som har många resande gäster till bröllopet, att slippa transporter mellan vigselplats, fest och boende för att undvika stress och extra logistik. Då får ni mer tid att umgås med era gäster! 
I Lettland är det väldigt vanligt att man åker runt i flera timmar (halva dagen) till kända platser och fotograferas vid dem. Vi valde istället ut några av deras favoritplatser där vi fotograferade porträtten. 
Den tvåspråkiga vigseln ägde rum på baksidan av hotellet intill en vacker blomsterklädd brudbåge och förgylldes av Jennys lillasyster Emmas starka, fantastiska sång!
Till skillnad från många svenska middagar så körde Dj'n igång direkt vi satt oss vilket skapade en peppad partykänsla från start.
Jenny och Vlad hade anlitat en professionell toastmaster som ordnade alla möjliga roliga uppdrag till brudparet och gästerna, "som en underhållande japansk tv-show" beskrev Lars det som. Detta var en ordentlig icebreaker som var nödvändig då många av gästerna inte kunde prata samma språk. Genom dans och lek kan alla kommunicera!
Jenny och Vlad träffades genom salsan och de bjöd givetvis på en spektakulär dansuppvisning som fick alla att tappa hakan!
Pricken över i'et var givetvis ballonguppsläppet på natten som alltid bidrar med en slags andlig tystnad.

Snacka om äktenskapstycke på dessa tu! :-D

Vinterlandskap och en eld som är tänd

För snart ett år sedan skrev jag och min livskombrado på kontraktet för ett litet hus, mitt ute i skogen på Södertäljes landsbygd. Ungefär då, bestämde jag för mig själv att jag skulle börja blogga. Att blogga är något jag har velat göra så länge, men inte riktigt vågat. Det blir som att blotta sig själv, vilket just nu känns både spännande och fantastiskt. 
Jag tänkte att jag kommer utvecklas i massor och ha ett mer intressant privatliv att kunna dela med mig av. Och visst har det hänt mycket i mig, sedan flytten till vårt fantastiska hus i Lilla Nora, men det är alltid svårare att själv se sin utveckling.

Vad kan vara bättre att börja året med, ett första blogginlägg där jag visar upp delar från en vanlig dag i vinterlandskap?
Den lilla svartvita grisen är vår, den andra, mörkbruna skönheten är bara lånad! Jag älskar att gå runt i skogen och fynda rostigt skrot eller naturmaterial att pyssla eller dekorera med. Den bohemiska drömfångar-julekransen var ett spontant kvällspyssel som nu hållit sig fin i flera veckor.